Våld i nära relationer leder till bostadslöshet

Helsingfors stads stadsstrategi för åren 2021–2025 betonar en förbättring av Helsingforsarnas hälsa och välfärd. I strategin lyfter man fram att det är viktigt att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna och säkerhetsställa kunnande av svenska bland arbetstagarna. På basis av detta samt saknaden av tidigare blogginlägg på svenska bestämde jag mig för att skriva detta inlägg på svenska. Det tillfälliga boendet erbjuder tjänster på båda inhemska språken.

Kvinnoorganisationer i samarbete NYTKIS och Suomen kansallinen väkivaltaobservatorio (2024) har under året 2024 genomfört en enkätstudie där man undersökte mäns attityder till våld mot kvinnor i Finland. Resultatet publicerades i november 2024 och har väckt diskussioner i media. I studien framkommer det bland annat att 25 % av männen under 35 år anser att kvinnor kan förtjäna det våld som riktas mot dem till exempel genom att klä sig på ett visst sätt. Studien visar också att 50 % av männen anser att feministiska rörelser som #MeToo begränsar männens rättigheter.

Våld i nära relationer syns också för det tillfälliga boendets arbetsgrupp. För tiden januari 2024 till oktober 2024 har det tillfälliga boendets arbetsgrupp gett 47 beviljande svar till tillfälligt boende på boendeenheten Kilpola. Varje vecka behandlar det tillfälliga boendets arbetsgrupp ansökningar där en person blivit bostadslös eller har hot om bostadslöshet på grund av våld i nära relationer.

Pääkaupungin turvakoti ry:s boendeenhet Kilpola erbjuder tillfälligt boende och stödboende för personer som utsatts för våld i nära relationer. I Helsingfors kan man ansöka om tillfälligt boende på boendeenheten Kilpola efter en period på skyddshemmet. Boendet i Kilpola baserar sig på ett tidsbundet hyresavtal som i regel varar 1–3 månader. Syftet med boendet på Kilpola är att stöda klienten att bygga upp ett självständigt liv utan våld och att hjälpa klienten processa våldsupplevelserna.

Foto: Comma Image Oy / Helsingfors stad

Vem är det som ansöker om tillfälligt boende på grund av våld i nära relationer?
Det kommande stycket presenterar det tillfälliga boendets egen statistik för tiden 1.1.2024-31.10.2024.

Majoriteten av de som under de senaste 10 månaderna beviljats tillfälligt boende på Kilpola är kvinnor (96 %). I jämförelse så visar det tillfälliga boendets statistik att bland de övriga ansökningarna (bostadslöshet/hot om bostadslöshet som inte beror på våld i nära relationer) var enbart 58 % kvinnor. Motsvarande visar ARA:s undersökning (2024) att endast 22 % av alla ensamstående bostadslösa var kvinnor. Kvinnor är såvida tydligt överrepresenterade i statistiken gällande bostadslöshet på grund av våld i nära relationer, vilket även korrelerar med männens attityd till våld mot kvinnor.

Under de 10 senaste månaderna var 75 % av de som beviljats tillfälligt boende på boendeenheten Kilpola personer med utländsk bakgrund. I vissa situationer har kvinnan och eventuella barn kommit till Finland via familjeåterförening och inom någon månad hamna söka sig till skyddshemmet. I andra fall har kvinnan bott en längre tid i Finland och utsatts för våld och först sökt sig till skyddshemmet då situationen eskalerat till livshotande.

Åldern varierar mellan 18 år och 69 år och ingen åldersgrupp är tydligt överrepresenterad. Däremot har många av personerna med sig ett eller flera barn. Av de som beviljats tillfälligt boende på boendeenheten Kilpola under januari till oktober 2024 hade 55 % 1–4 barn med sig. Under 10 månaders tid har alltså 46 barn själva upplevt eller sett våld i nära relationer.

I flera fall hamnar klienten/familjen att dölja sina uppgifter med hjälp av spärrmarkering. Det händer att klienten/familjen även efter skyddshemperioden blir förföljd eller får direkta eller indirekta hot om våld. Förföljelse är ett brott i Finland och bör tas på allvar.

Foto: Roni Rekomaa / Helsingfors stad

Våld i nära relationer är ett stort socialt problem i Finland
Vem som helst kan falla offer för våld i nära relationer. Eftersom våldet i nära relationer är just precis det – våld i nära relationer – handlar det oftast om en person man älskar, litar på och anförtror sig till. Våldet kommer oftast i början som en överraskning och våldet blir med tiden svårare och svårare att känna igen då det blir en del av vardagen. Ansvaret för våldsdådet är alltid på våldsutövaren. Utseende, klädsel, berusningstillstånd eller vilken annan faktor som helst rättfärdigar inte till våld.

Våld i nära relationer är ett stort socialt problem i Finland. Våldet är tydligt könsbaserat och Naisten linja (2024) lyfter fram att fenomenet har rötterna i ojämlikheten mellan könen. I Finland har var tredje kvinna upplevt fysiskt våld, hot om fysiskt våld eller sexuellt våld i en relation. Över hälften av kvinnorna i Finland har upplevt psykiskt våld i sin relation. Finland är EU:s näst mest våldsamma land för kvinnor.

Våld i nära relationer drabbar alltid familjens barn, oberoende om våldet är riktat direkt mot dem eller om de vittnar sin förälder bli utsatt för våld. Förbundet för mödra- och skyddshem lyfter fram att all typ av våld, inklusive mild, är skadligt för barnets utveckling. För barnet är det väldigt skadligt att föräldern som borde vara den primära källan till trygghet stundvis utsätter barnet eller någon annan i familjen för våld. Ett barn som utsätts för våld eller försummelse påverkas alltid negativt. Våldet påverkar den fysiska, den psykiska, sen sociala och den kognitiva utvecklingen.

Vad kan jag som social- eller hälsovårdens arbetstagare göra?
Men vad kan jag som social- eller hälsovårdens arbetstagare göra för att hjälpa? Våldsoffer pratar sällan på eget initiativ om våldet de upplever. Därför är det viktigt att du som social- eller hälsovårdens arbetstagare frågar rakt ut om personen upplevt våld i nära relationer. Att fråga rakt ut ger också en känsla av godkännande att prata om våld i nära relationer. Att diskutera ämnet våld i nära relationer skall inte vara en ovanlighet i klientarbetet eller en tabu, utan en rutinfråga i alla klientskap. Alla våldsoffer förstår inte heller att det som de utsätts för är våld. Därför är det bra att du som arbetare berättar om våld i nära relationer och hur det kan ta sig till uttryck. Man kan också vända på kakan och diskutera klientens/familjens upplevelse av säkerheten i relationen.

Det finns flera olika aktörer som hjälper personer som blivit utsatta för våld i nära relationer. Ifall våldet eller hotet om våldet ännu är aktuellt är det oerhört viktigt att vägleda personen/familjen att söka sig till närmaste skyddshem. Skyddshemmen är öppna dygnet runt.

Personer som blivit utsatta för våld eller hot om våld i nära relationer får stöd och vägledning från Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektorns olika tjänster. Utöver stadens egna tjänster finns det olika tredje sektorer som erbjuder stöd och hjälp.

I Helsingfors har Mannerheims Barnskyddsförbunds tjänster för personer som upplevt våld eller hot om våld i nära relationer. Skyddsnätet Helsingfors är en mobil öppen tjänst i huvudstadsregionen som hjälper när det finns våld eller hot om våld i familjen eller i en när relation. Deras tjänster är gratis.

Pääkaupungin turvakoti ry:s enhet Kilpola har också en öppenvårdsenhet. Kilpolas öppenvårdsenhet erbjuder samtalsstöd till alla familjemedlemmar som påverkas av våldet i nära relationer, inklusive våldsoffret, eventuella barn samt våldsutövaren. Tjänsterna är gratis.

Utöver detta kan personen vägledas till bland annat Naisten Linja, Nollalinja, Brottsofferjouren, Net skyddshemmet och raiskauskriisikeskus Tukinainen.

Skribent:
Socialarbetare Carolina Söderqvist,
Tillfälligt boende, vuxensocialarbete i väst

Litteratur:
Naisjärjestöt Yhteistyössä NYTKIS ry & Suomen kansallinen väkivaltaobservatorio. (2024). Kyselytutkimus 2024 | Tutkimustulokset. Miesten asenteet naisiin kohdistuvaa väkivaltaa kohtaan. https://nytkis.org/wp-content/uploads/Tutkimustulokset_kaikki-graafit.pdf Hänvisad till 13.11.2024.

ARA. (2024). Asunnottomat 2023. Selvitys 2/2024. https://www.ara.fi/fi/document/asunnottomat-2023 Hänvisad till 22.11.2024.

Förbundet för mödra- och skyddshem. Tunnista väkivalta. https://ensijaturvakotienliitto.fi/tukea-ammattilaiselle/perhe-ja-lahisuhdevakivalta/tunnista-vakivalta/#lasten-kaltoinkohtelu-ja-kuristusvakivalta Hänvisad till 29.11.2024.

Naisten linja. (2024). Väkivallan yhteiskunnalliset seuraukset. https://naistenlinja.fi/naisiin-kohdistuvan-vakivallan-yhteiskunnalliset-seuraukset/. Hänvisad till 2.12.2024.